äntlingen hemma :)
...jao, då var jag äntligen hemma.
Det tog mig ett bra tag att komma ner till resecentrum där jag ställde mig för att vänta på 510 16.30 (eftersom jag precis missade 211, suck). I den långa väntan på busshållsplatsen mötte jag ett bekant ansikte.
När man träffar människor man inte sätt på länge blir man alltid så glad, och vi snackade hela bussresan hem. Men det är en sak som man känner väldigt fort då man inte sätt en person på länge, man vet nästan inget om den längre. Man går från att veta väldigt mycket om personen till att inte veta något alls, det är som att man missar en helt bit av personen då man inte träffar den. Lite sorgligt faktiskt men det går inte att hålla kontakten med alla, det är praktiskt taget omöjligt.
Det var bara det jag ville säga nu när jag precis kommit hem och bytt om till mjukiskläder.
Nu blir det att krypa ner i min mysiga säng och kolla på Andra Avenyn, mhihihhihih^^
ChaOo ^ Jennuu
När man träffar människor man inte sätt på länge blir man alltid så glad, och vi snackade hela bussresan hem. Men det är en sak som man känner väldigt fort då man inte sätt en person på länge, man vet nästan inget om den längre. Man går från att veta väldigt mycket om personen till att inte veta något alls, det är som att man missar en helt bit av personen då man inte träffar den. Lite sorgligt faktiskt men det går inte att hålla kontakten med alla, det är praktiskt taget omöjligt.
Det var bara det jag ville säga nu när jag precis kommit hem och bytt om till mjukiskläder.
Nu blir det att krypa ner i min mysiga säng och kolla på Andra Avenyn, mhihihhihih^^
ChaOo ^ Jennuu
Trackback
