livet är en fest.
Den så kallade nyktra kvällen jag och Lina planerade för gårdagen gick inte riktigt som planerat. Förfest hos Lina innan vi drog mot stan och drack lite på Yngves innan vi gick in på Platens. Måste bara tillägga att Lina är riktigt generös när hon är onykter!
En galet kul kväll med mycket dans och alkohol. Lina, du är min partypingla! Ingen festar som oss, vi regerar på alla dansgolv vi ställer oss på. Jag hoppas på utgång snart igen men då skippar jag nog Tequilan!
en termin mot slutet.
Snart är det över,
Det är nästan obehagligt så fort det går, jag biter mig ständigt i läppen med känslan av frustration och panik, hur jag ska hinna bli klar med allt innan sommarlovet flyger fram?!
Maj är redan kommen och solen tittar fram emallanåt trots att Linköping under de senaste dagarna har legat begravt under tjocka moln och äckligt regn. Men bortsätt från omständigheterna är det fruktansvärt grönt och fint ute, det finns kanske något positivt med regn trots allt.
Det börjar som sagt bli svårt att andas nu, det känns som att man ligger ner tryckt under en stor hög med saker som måste göras, en hög som bara växer och växer! Jag vet att det är dags att ta tag i skiten men vart börjar man i ett trassligt helvete utan ändar? En del av mig vill bara dra täcket över huvudet och gömma mig för allt som hänger över mig för tillfället, men jag vet ju att det inte blir bättre, jag måste ta mig förbi fast att det känns omöjligt.
För övrigt känns livet lite lättare nu när solen tittar fram och strålar med sin värme. Vinterdeppen har varit en tung press och jag hoppas sommaren kan få mig på bättre tankar.
I have to keep it up!
keep smiling, keep shining!
När man sätter sig vid datorn är det ibland svårt att komma på vad man kan skriva. Somliga dagar skriver fingrarna av sig själva och orden bara rinner ur mig, men sen finns det de dagarna då allt ligger som en mörd dimma och hur mycket man än letar i detta dimmoln så hittar man inga ord.
Det är nog därför bloggandet blir så oregelbundet, man skriver när man måste skriva av sig och ibland går det inte att skriva av sig på en blogg som finns tillgänglig för alla. Då är det skönt att ha en riktig dagbok, en bok som man skriver i med en riktig penna, en bok som ingen annan behöver känna till, en bok som man lägger i en låda för att ingen annan ska få reda på att den existerar.
Nu mina kära vänner har jag för tillfället inget mer att skriva om.
Livet går vidare och man måste ta sig igenom allt.
Helgen väntar,
Nu väntar iaf helgen, me like!
Årets första inlägg
En annan sak som känns lite obehagligt är att jag nu har gått halva gymnasiet! Kan ni tänka er?! Bara halva vägen kvar, sen då? Vad ska man göra sen? Det börjar ju bli allvar i det här nu, framtiden ligger endast ett stenkast bort och snart kommer tiden vara där. Många frågor flyter omkring i mitt lilla huvud och trots att jag tar dagen som den kommer är det svårt att inte tänka på allt som ligger framför.
När året började följde en stor förändring i mitt liv, framöver kommer bara min familj här hemma bestå av mig, mamma och vår lilla kissekatt Findus. Det känns lite anourlunda nu när Henke har flyttat men det ska bli skönt att starta ett nytt liv, bara jag och mamma. Jag hoppas att det är det rätta och att allt kommer kännas lite lättare detta år. Nu tar vi ett djupt andetag och dyker in i 2009. Puss på det!
Följ min blogg med bloglovin
Merry Christmas!
Julafton!
GOD JUL!
sanningen är svår att förstå,
sakta sakta rinner det tunga tårar ner för mina kinder, när jag öppnar upp mina ögon och inser vad som är fel är det för mycket att kunna hantera. Det finns ingen ork att ta sig igenom det här, det är så svårt att vara stark när man inte har en kraft som räcker till. Var är all glädje, all lycka och allt skratt? Vart har jag slängt iväg mitt liv? Varför har det blivit såhär?
Nu när jag har börjat förstå sanningen i det hela förstår jag att jag måste göra något åt det här, det kommer bara bli värre annars. Jag fattar, jag är sjuk! Jag har gjort mig sjuk!
Jag måste ta mig upp till ytan igen,
2 veckor kvar till julafton!
Det är inte klokt vad tiden springer iväg, endast 2 veckor kvar till den stora dagen!Idag på lunchen sprang jag på min kära kusin på stan och vi småpratade lite, julafton kommer ju firas ute hos familjen Strand på landet, med andra ord ute i Gistad om folk nu vet vart det lilla stället ligger. Det var iaf mysigt att snacka om julen och jag längtar tills det är dags att riva upp sista luckan om exakt 14 dagar!!!!!
Måste börja skaffa in julklapparna nu också, har bara köpt till mamma än så länge. Pappa vet jag typ vad jag ska köpa till och sen ska jag byta julklappar med tjejerna från Kungsis tiden, så då måste jag hitta på någon kul julklapp. Sen är det den svåraste kvar, Alex. Hmm, vad kan man köpa till sin pojkvän? Det är alltid lika klurigt att komma på något bra, jag vet ju att han kommer läsa detta inlägg så det är ingen idé att skriva ner för mycket kring ämnet.
På återseende!
förkylningen kommer smygande,
sitter här i skolan och snörvlar för fullt. Förkylningen har kommit smygande under helgen och nu har den verkligen brytit ut. Tråkigt tråkigt tråkigt. jag hatar verkligen att vara sjuk. Känner sig helt slut och jätte trött, det är riktigt lockande att kila hem, lägga sig i sängen och bara sova. Men nej jennifer, kommer inte på frågan. Jag måste skriva klart reportaget till Signerat Ung idag och sen måste jag stanna lite i skolan för att pilla med hemsidan till webdesignen.
Nu börjar snart textkommunikationen och jag känner mig inte allt för pepp på att börja skriva ihop något, men det är väl lika bra att få stryka ännu en grej från min "att-göra-lista", punkterna börjar bli lite allt för många nu och alla ska bli strukna tills jullovet, så någon stans måste man väl börja. Så nu tar jag mig ett djupt andetag och laddar!
- Signerat Ung - reportage
- Webdesign
- Idrottsinlämning
- Mediekunskapsinlämning om SVT
- Engelskaprov
- Matteprov
"glöm dina problem, imorgon kommer nya"
Andra advent,
Gårdagen spenderades i storstaden, Stockholm tillsammans med mamma. Mycket lyckat. Vi åkte bussen från Linköping vid åtta på morgonen och var framme innan 11. Sprang runt på alla möjliga gator, in och ut ur affär efter affär. Blev mest att titta runt och bara njuta av att vara iväg på lite skojj. Mina planer var att jag skulle titta efter julklappar till folk och försöka inskaffa så många som möjligt men på något vis kom jag på helt fel spår. Jag köpte in en enda julklapp och ändå var jag 1000 kronor fattigare när jag kom hem igen. Hmm, hur kunde det bli så. Det var visst mer intressant att shoppa till sig själv än till alla andra. men man förtjänar faktiskt att kosta på sig själv lite ibland. Köpte iaf 3 tröjor och ett par jeans. Sen blev det lite småsaker också! En mycket lyckad lördag.
Idag har jag fördrvit dagen på sköna, gröna Öjeby. okej, stämmer kanske inte riktigt med sköna och gröna den här årstiden men på Öjeby har jag iaf varit. Kul att träffa tjejorna och snacka lite. Gick visst åt en timme med bara snack innan jag kunde sätta fart med pållarna. När jag kom hem blev det datorn och pilla med webdesignen! Jobbigt jobbigt jobbigt, nu är jag helt död i ögonen och det blir bara fel fel fel hela tiden. Hoppas jag kan lösa det imorn för den måste vara klar på fredag.
"all you need is love...."
Det finns inga ord,
En mörk dimma ligger som ett tungt lock över mig just nu, som ständigt trycker ner mig. Jag kan knappt andas och det finns inte längre någon ork som kan ta mig upp på benen. Som folk brukar säga "sparka inte på den som redan ligger" men jag ligger redan ner och ändå blir det inte bättre. Vart är ljuset? Var är all lycka och glädje?
Folk tittar på mig och säger "Ryck upp dig, det blir inte bättre om du inte försöker" men seriöst? Hur lätt är det egentligen? Tror folk på något sätt att man ber om att må dåligt? När skiten kommer så kommer den, sånt kan man inte styra över. Det är inte så enkelt att rycka upp sig. Det går att fejka ett leende, du kan anstränga dig till att skaratta men allt går inte att fejka, det går inte att bara rycka upp sig på loppet av några minuter. Det tar tid och sånt är livet. Ibland är det svårt men den tiden tar man sig också igenom.
Men va fan, nu ska jag inte sitta här och skriva messa depp snack. Kände bara att jag var tvungen att skriva av mig lite.
"jag minns allt som naglarna mot glas..."
Endast 12 skoldagar kvar,
Tidsfördriv, när man sitter framför datorn i skolan, stirrar på klockan i hörnet och ser att minuterna sakta vandrar förbi. Kan knappast påstå att pluggandet gick bra igår, så ikväll när jag kommer hem från stallet blir det att bänka sig i köket med spanska böckerna för att råplugga in glosorna och all grammatik tills imorn.
Förövrigt längtar jag till lördag! Då väntar en trevlig dag tillsammans med mammi i självaste huvudstaden, Stockholm! Det blir att bränna upp pengarna som fortfarande finns i plånboken på julklappar och kanske lite skojj till sig själv. Skönt ska det bli att komma iväg lite.
På matte lektionen idag gjorde jag allt för att slippa räkna i boken. Istället bläddrade jag i min kalender och jag fick nästan en chock då jag upptäckte hur hemsk nästa vecka kommer bli! Fy fan! Jag kommer verkligen inte kunna andas ut innan kalendern visar den 19, då kan jag släppa allt och njuta av att halva gymnasiet redan är förbi.
Vart fan ska man börja?
Jag sitter här, begravd i en hög med papper och ett flertal böcker. Frågan som hela tiden vandrar fram och tillbaka i mitt huvud är, vart fan ska jag börja? När inte orken finns där är det verkligen helt jä
vla omöjligt att plugga. Jag kan stirra mig blind i böckerna men när jag inte är på topp går det ut lika fort. Ju mer jag låter tiden gå förbi desto jobbigare blir det, högen med papper växer framför mig och snart ser jag inte över kanten längre. Tillslut har man kopplat bort allt man har är mer förvirrad än någonsin. Yes, det är väl ungefär så det ligger till just nu. Kanske borde ja rycka upp mig, ta tag i mitt liv och rensa bort papper efter papper för att låta bitarna falla på plats. Jag behöver nog reda ut trasslet innan jag kan koppla av och lugna ner mig. Skönt att det går mot lov iaf, sånt behöver vi!
"ingenting reder ut sig själv, tillslut måste man ta tag i allt och börja"
Lucka 2
igår blev det en lång dag i skolan. Vi i elevrådet (yes ni läste rätt, jag är med i elevrådet!) stannade kvar för att pynta i skolan och baka lussebullar! Problemet med bakningen var ett våran rektor inte läste våran inköpslista helt rätt vilket ledde till att han köpte ekologisk mjölk istället för laktosfri. Hmm, ni kan ju lista ut reslultatet själva, jag fick fruktansvärt ont i magen. Tror Idaw mådde lika bra som mig på kvällen ungefär. Så vi bakande ungefär 200 lussebullar, plåtarna gick in och ut ur ungen en efter en. Självklart finns det en tråkig bit med sånna här tillfällen också, städning. Jag lämnade inte skolan förens efter klockan 7 på kvällen.
Men visst hade vi kul ändå, trots att jag fick ont i magen av alla tusen lussebullar jag åt under kvällen. Kan nog lova att jag åt över 20 st iaf + alldeles för mycket deg!
Nu måste jag kila till mediekunskapen, pusssss
1 december,
Första luckan i min julkalender hann jag också med att öppna i den stressiga morgonfarten innan jag kilade till bussen. Jag fick mamma att köpa hem en igår, för inte kan man räkna ner till jul utan en riktig adventskalender. Så lucka 1 är nu öppen och endast 23 st finns kvar att öppna. Hur ska jag hinna med allt som måste göras på mindre än 23 dagar?! Dags att sätta lite fart kanske!
Kommentar av årets julkalender:
Man kanske inte kan säga så mycket efter bara 15 minuter men den verkar lika konstig som alla andra år. Tre lite smått galna personer som delar på en liten bostad. De bråkar om sovplatser och önskelistor samtidigt som mystiska personer nere i staden kidnappar gamla gubbar med skägg ihopp om att finna julens viktigaste person, jultomten!
Följ min blogg med bloglovin
Vi välkomnar första advent,
Idag är det första advent, redan! Det går verkligen fort nu. Imorgon när kalendern ändrar blad till deember börjar nedräkningen till julafton och vi får efter varje dag öppna en ny lucka i våra julkalendrar! Mitt problem för denna jul är bara att jag inte har någon julkalender. Jag brukar ha någon att öppna varje år, vet inte varför jag inte fixat någon för 2008 men alla känns ju så barnsliga och någon chokladkalender kommer ju inte på tal eftersom jag är laktosintollernat.
Nu ligger jag här i sängen och orkar inte kliva upp ur sängen (bärbar dator kan vara räddaren i nöden i sånna här lägen då man inte orkar gå upp). Vädret är hemskt och jag är inte pepp på att åka till stallet. Bussen orkar jag inte bege mig till som går om 20 min, så jag får ta mig ut på annat sätt lite senare. Istället ska jag försöka ta mig upp till köket nu, tända det första ljuset och äta en riktigt god första advent frukost.
Pussss!
När mörkret faller,
"...ska jag lämna några varma rader"
Sitter i sängen här hemma hos Alex. Han har lämnat mig framför datorn medan han skulle bege sig 10 meter till köket för att få i sig lite käk. Jag säger bara, PÅ EGEN RISK! Jennifer själv vid sin pojkväns dator, hmm.. jag kan bara säga en sak. SNOK SNOK SNOK (a) haha nej nu skojjar jag bara. Jag brukar faktiskt inte vara den som snokar bland folks grejer. Visst har frästelsen dykt upp för alla men någon stans går det en gräns, alla har rätt till ett privatliv. Även min pojkvän. Men jag tror nog inte vi har några direkta hemligheter för varnadra, vi pratar nog om det mesta skulle jag tro.
Framför oss ikväll väntar några avsnitt av gossip girl och sen har vi planer på att se Narnia - prins Caspian. Det ska bli mysigt. Dock är jag redan väldigt seg efter att ha gått upp tidigt så det återstår att se när jag slocknar, haha!
Imorgon väntar stallet som nästan varje söndag. Just nu känner jag mig inte så pepp på det men jag hoppas jag hinner få till suget innan jag sätter mig på bussen imorn. Det är verkligen jobbigt att vara ute i stallet nu när denna tråkiga del av året kommer. Det är mörkt, kallt och allmänt ruggit! Jag kan inte säga att det lockar på något sätt att vara där ute, så fråga mig inte ens varför jag ställer upp att ta hand om tre pållar. Kanske är det för att jag vet hur härligt det är när solen börjar titta fram och våren tar fart. Då är det verkligen helt underbart, en sån sak gör livet värt att leva!
Nu har Alex kommit tillbaka, hur fort kan man äta egentligen?! Killar säger jag bara, killar. Så det är väl bäst att publicera inlägget och bli lite social. Nu ligger han här brevid mig och säger massa med fina saker till mig. Han är allt för gullig <3
"det är mörkt nu men det blir snart ljusare igen"
Trötta ögon, ömmande ben och ångest över matte provet imorn...
Inget vidare direkt kanske, men jag kan säga att jag blev en smula gladare då jag satte mig tillrätta i sägen med datorn i knät och möttes av otroligt många kommentarer i min blogg :) Massor med besökare hade kikat in i min lilla blogg och mitt "dagens outfit" inlägg hade fått 23 kommentarer :) wiiie! kul att folk läser och tycker till. Hoppas en del har lust att kika in igen, det uppskattas!
När jag nu slänger ögonen på data klockan kan jag ser att det närmarsig en ny dag om 25 minuter. Ny dag betyder datakunskapsprov och matteprov, *suck* jag har inte pluggart på nått av dom. Men logiskt sätt går det ju faktiskt inte att plugga såvärst mycket till något av proven. Jag hoppas att min hjärna vill vara med mig imorn. Ni som har lust kan gärna få hålla tummarna (a)
Bäst att kila ner i sängen snart, men jag funderar faktiskt på att titta på en film. Det är så mysigt att se på något innan man ska sova men jag har alltid så svårt för att välja vad jag ska se på. Är det någon som har nåt bra förslag på en film?
Sov gott
ChaOo ^ Jennuu
Mål, mål, mål... LHC gör mål...
Just nu sitter jag här i mitt lilla rum där min adventsstjärna lyser i fönstret och försöker förbereda min redovisning om alkoholmissbruk som jag ska göra på samhällen imorn. Jag är rent ut sagt inte på nåt jävla plugghumör nu, vill bara slänga mig ner i min säng som stor några meter från mig och lockar med all sin charm. Men jag vet att samhällen måste göras antingen nu eller på lunchen imorn, och jag är inte den personen som tycker om att hoppa över lunceh (jag lever för mat!!!!!!!!!) så det betyder alltså att jag måste fixa detta nu. Ändå gör jag samma sak som jag alltid gör, försöker komma undan pluggandet genom att slå sig ner framför datorn, det är så smart av mig.
Nyss slog den tanken mig att jag inte tittat mitt horoskop idag så jag besökte min fulla mejllåda och letade upp dagens som löd:
Jungfrun 23. augusti - 22. september
Världen skulle vara ett lättare ställe, om alla andra tänkte och gjorde som du. Men det gör de inte - och det får du acceptera.
jag har faktiskt märkt att världen är som den är, och fast att jag har svårt att acceptera det ibland så har jag gjort det. Alla är olika, alla är unika. En annan person kan inte bestämma hur en människa ska vara, bete sig, se ut, klä sig osv det är något varje person utveckar själv.
Dags att ta sig i kragen och börja spåna på lite stödord till morgon dagens redovisning. Önska mig lycka till :)
ChaOo ^ Jennuu
